Ja her en vän lr ja har många har ja insett men just den här vännen är lite speciell för mig..
De är ganska otroligt att vi är så bra vänner som vi är, för vi är som dag å natt i mångt å mkt alltså men vi funkar som handen i hansken lr som Beelzebub å Lucifer..


Hon är de där som ja skulle behöva lite mer av, inte mkt för då skulle ja inte vara Christine men lite iaf..
Hon är helt underbar, jätte rolig, snäll, trevlig å helt jävla unik.. Hon kommer göra någon till världens lyckligaste någon dag men ingen har haft turen än att bli vald, de är ju inte vem som helst som förtjänar henne..
De va lite turen som gjorde att vi träffades lr tack till min kusin som är lite skev ska ja väl säga.. Hennes systeryster va tillsammans med honom å de gick dåligt av förklarliga skäl om man känner honom så hon flyttade till min superfaster å där träffades vi.. Min första tanke va ungefär: Men shit föddes hon utan tunga lr har hon inte lärt sig prata, hur kan man va så tyst? Ja vet inte riktigt hur de kom sig att vi funkade men hon har sagt till mig någon gång i fyllan å villan att de va så skönt att vara med mig för då behöver hon inte säga så mkt för ja surrar för henne oxå.. Så hon kan känna av läget lite innan hon pratar..
Hon betyder massor för mig, vi behöver inte höras varje dag men vi hörs skamligt sällan nu alltså..
Kanske ska ja flytta till dig hjärtat så blir de som förut? De är ju de vi vill..
Ja finns alltid här för dig babe, nu å tills ja dör..