110911

De rör sig i mitt huvud, de är som att ja håller på att explodera.. Ja försöker intala mig själv att livet ger oss bara saker som vi kan klara av, alla får de dom själva klarar.. Men sen tänker ja, varför får vissa människor fler prövningar än andra? När tar prövningarna slut.. Min fasad spricker snart å då vet ja inte vad som händer, ja vet inte vad som finns kvar där under eftersom ja inte har känt efter så noga.. Just nu kan ja inte känna efter, de är inte min tid.. Men som sagt, livet ger mig inte mer än vad ja kan klara.. Jag klarar de här oavsett vad/vem som slår mig i ansiktet så reser ja mig upp stoltare än någonsin.. De är så ja måste tänka men de är inte så lätt alla gånger.. Men de viktiga är ju att alla andra tror att de är bra för då behöver ja inte svara på jobbiga frågor som ja inte vill svara på.. De hade varit så skönt om någon kunde gå in i mitt huvud å sortera å lägga allt till rätta, om någon kunde se in i mig å förstå hur ja tänker å känner utan att ja skulle behöva säga något.. Ja vill inte säga något för ja vet inte vad ja skulle säga, de känns bara som att de blir fel..


Idag tänker ja tänka på hur lycklig ja är över att mina anhöriga lever å dom som har gått bort har gått bort av ålderdom inte för att några idioter valde att köra in plan i skyskrapan där dom råkade vara.. Ja tänker på dom som dog i terror attacken för tio år sedan å på deras anhöriga.. Ja tänker på att hur de är för den som bråkade över en skitsak på morgonen å sen sågs dom aldrig mer för en av dom jobbade i skyskrapan.. Ja tänker på alla dom som fick vänta i timmar innan dom fick veta om deras anhöriga va där, hur dom ringde i desperation till sin make/fru/son/dotter/syster lr bror men fick inget svar.. Dom tänker ja på idag å de gör lite ont i hjärtat att veta att så många saknar någon.. Ja är tacksam över min familj, min stora familj som är helt underbar, fantastisk å stöttande i allt som har kommit i våran väg.. Min familj har ju vuxit nu med en Johan, en svärmor å en svärfar.. Dom är oxå helt underbara å ja har välkomnat dom i min familj.. Ja älskar min familj mer än livet å skulle gladeligen träffa ST Per istället för någon av dem..

De är mkt som rör sig i bölden ja har mellan axlarna, tyvärr kan ja inte styra de så mkt om ja inte snittar bort bölden lr blir hög som en skyskrapa.. Känns inte som att något av de va en bra idé så därför gör ja en snara å stryper bort lite känslor å tar hand om dom sen istället.. Innan ja skriver att ja ska måla som vanligt så tänker ja säga att ja tycker att alla borde tänka på de som hände, alla som dog, alla som saknar å uppskatta lite mer de vi har å visa att vi älskar å inte ta förgivet.. Ta förgivet, de va faan något djävulen kom på!

Nu måla, diska, städa å sen duscha.. Blir en lugn kväll eftersom ja har jobbat inatt å jobbar imorogn natt.. Ja hoppas de blir en bra vecka..

Jag älskar och de gör ja stolt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0